Kultur

Lista: Fem feministiska frågor som kapats av rasister

Vad har de som säger sig värna om kvinnors rätt till sin kropp och rasister gemensamt? Att de lyckats omvandla klassiska feministiska frågor till ren rasism. Från moderater som röstar för slöjförbud till hur pensionsfrågan används av SD. Jenny Nguyen listar fem feministiska frågor som kapats av rasism. 

1. Mäns våld mot kvinnor i nära relationer

Våld handlar om makt och kontroll. Därför har feministiska rörelser under lång tid arbetat för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, exempelvis det som sker inom nära relationer. Det har bland annat resulterat i kvinnojourer med skyddade boenden, våldsförebyggande insatser samt olika typer av lagstiftande åtgärder. 

Även rasister kan ibland säga sig arbeta för att motverka våld i nära relationer. Man skulle nästan kunna säga att det är deras hjärtefråga, i alla fall när det kommer till hedersrelaterat våld. Det är nästan som att de fått sin världsbild från filmen ”Vingar av glas”, där Alexander Skarsgård spelar en snäll svensk kille som ska rädda Sara Sommerfelds karaktär Nazli från sin familj. Hedersrelaterat våld och förtryck, uppstår ju av en samverkan mellan könsmaktsordning, ekonomi och exkludering. Men det rasister istället väljer att göra är att tillskriva det till en annan kultur där icke-vita män, och särskilt muslimska män, pekas ut som exceptionellt våldsamma. På så vis är det lättare att dra slutsatsen att personer som utövar ett sådant våld bara inte har blivit tillräckligt integrerade i det svenska samhället. Så lyckas rasism skymma vår sikt. Detta är inte bara problematiskt utan även farligt, eftersom en risk med sådana stereotypa föreställningar är att många som är utsatta för våld inte får det stöd och skydd de har rätt till. 

2. Kvinnans rätt till sin egen kropp

En av patriarkatets grundpelare är besattheten av att kontrollera kvinnors kroppar, och särskilt vad kvinnor ska eller inte ska ha på sig. Olika feministiska rörelser, grupper och aktivister har kämpat (och kämpar än idag) mot rätten att få göra vad man vill med sin kropp, oberoende av manliga åsikter och den manliga blicken. Men rätten till den egna kroppen gäller sällan kvinnor med slöja.

Skurup införde nyligen ett förbud mot att bära slöja i kommunens skolor. Moderata fullmäktigeledamoten Loubna Stensåker Göransson röstade för slöjförbudet och motiverade det med att “det handlar om unga tjejers rätt till sin identitet, sin kropp och till att stå fria från patriarkalt förtryck.” Alltså: tvång + tvång = frihet. Det är en lockande matematik, men tyvärr verklighetsfrånvänt. Genom att studera slöjförbudet i Frankrike visar forskarna Aala Abdelgadir och Vicky Fouka att en sådan åtgärd bland annat ökar rasism och diskriminering gentemot de muslimska kvinnor som man säger sig värna så hårt om. Rasister bryr sig väldigt mycket om muslimska kvinnor, så pass att de anser att de borde räddas från sig själva. 

3. Pensionssystemet 

1994 infördes ett pensionssystem i Sverige som påstod sig vara könsneutralt, det vill säga behandlade män och kvinnor likadant. Feminister som riktar kritik mot detta pensionssystem menar att det inte alls är könsneutralt, utan tvärtom ignorerar den skeva fördelning mellan betalt och obetalt arbete, samt bestående löneskillnader mellan män och kvinnor. 

Tyvärr är detta inte en aspekt av pensionsfrågan som har vunnit mycket gehör. Frågan har inte så mycket som kapats som kommit att användas som slagträ av den rasistiska agendan. Pensionssystemet ställs gång på gång mot kostnader för invandring – trots att det har visat sig att exempelvis SD:s löften inte går ihop med deras faktiska ekonomiska politik. Det handlar inte så mycket om att värna för de gamla som det handlar om att hitta argument för att ställa utsatta grupper mot varandra.   

4. Varför är det bara män som flyr?! Var är kvinnorna?! 

En stor andel av de som har flytt och flyr till Sverige består av pojkar, killar och män. Denna grupp misstänkliggörs ofta. De anklagas för att både sakna skyddsskäl (läs: inte vara skyddsvärda) samt för att “importera” patriarkala föreställningar till Sverige. Nuförtiden menar många politiska representanter att det är bättre att minska invandringen och istället försöka hjälpa på plats, till exempel i flyktingläger där fler kvinnor finns. 

Men det som sällan nämns är EU:s och Sveriges egna roll i att upprätthålla en migrationspolitik som slår hårt mot alla, oavsett kön. Frånvaron av lagliga vägar, striktare regler för familjeåterförening samt bristen på genusmedvetenhet i asylprocessen är samtliga exempel på politiska åtgärder som bidrar till den ojämna könsfördelningen. För all del, hjälp till i flyktingläger, men glöm inte bort att det aktiva upprätthållandet av den politik som tvingar kvinnor att stanna där.

5. Skärpta straff   

Ett sätt att försöka visa sig stå på kvinnornas sida är att förespråka hårdare straff för utländska män har begått sexualbrott. Exempelvis vill både Moderaterna se en ökad utvisning av utländska sexualbrottslingar. Men trenden att förespråka skärpta straff hittas även bland de som kallar sig progressiva, vilket har analyserats av Kontexts politiska redaktör Silas Aliki. Att ropa efter skärpta straff är att ropa efter mer statligt våld. När det händer i diskussionen om sexualbrott handlar det ofta om en sedan tidigare etablerad bild av bruna och svarta män som mer benägna att begå sexualbrott mot kvinnor. Detta sker dessutom mot bakgrund av ett rättssystem där omfattande diskriminering av icke-vita redan förekommer. Fokus på etnicitet riskerar att sätta fokus på hur vi föreställer oss förövaren, snarare än på åtgärder för att förhindra sexualbrott. På så sätt riskerar en feministisk fråga att kidnappas av andra intressen.’ target=’_blank’>Sverigedemokraterna och Moderaterna se en ökad utvisning av utländska sexualbrottslingar. Men trenden att förespråka skärpta straff hittas även bland de som kallar sig progressiva, vilket har analyserats av Kontexts politiska redaktör Silas Aliki.

Att ropa efter skärpta straff är att ropa efter mer statligt våld. När det händer i diskussionen om sexualbrott handlar det ofta om en sedan tidigare etablerad bild av bruna och svarta män som mer benägna att begå sexualbrott mot kvinnor. Detta sker dessutom mot bakgrund av ett rättssystem där omfattande diskriminering av icke-vita redan förekommer. Fokus på etnicitet riskerar att sätta fokus på hur vi föreställer oss förövaren, snarare än på åtgärder för att förhindra sexualbrott. På så sätt riskerar en feministisk fråga att kidnappas av andra intressen. 


Fortsätt läsa

Politik: Gaza – 200 dagar

Efter tvåhundra dagar av ett krig som trotsar alla beskrivningar är det inte Gaza som chockar mig. Det är avhumaniseringen och relativiseringen av palestiniernas människovärde.

Läs mer

Politik: Kontexts samtal om fred på Kulturhuset inställt

Idag, den 8 mars, skulle Kontext ha hållit i ett samtal om fred och feminism på Kulturhuset i Stockholm. Nu är samtalet inställt.

Läs mer

Kultur: Palestina, mars 2024

Writing poems in the genocide Some will mutter This is not your genocide To write poems about – Omar Sakr Palestina, mars 2024 Under folkmordet  sätter vi vitlökar i landetkrattar körsbärsträdetsgula löv täcker odlingsbädden under folkmordet minns duhur overkligt röttlyste benvedets bladinnan de föll under folkmordet las colas de zorro blekta av höstenoktober  under folkmordet […]

Läs mer