Politik

Tjugo år med krig mot terrorismen – minns du var du var när de första civila dödades av amerikanska soldater?

De flesta minns var de befann sig när tvillingtornen rasade i New York. Men minns ni var ni var när USA:s president utannonserade kriget mot terrorismen? Rashid Musa, ny skribent på Kontext, skriver om en värld som blivit osäkrare de senaste tjugo åren.

Det har nu gått 20 år sedan USA:s dåvarande president George W Bush förklarade krig mot terrorismen. Terrornätverket al-Qaida skulle besegras genom krigföring och tortyr. Med facit i hand kan vi konstatera hur ett oövervinnligt krig lett till en mer kaotisk värld, samtidigt som rättssäkerheten urholkats och individers fri- och rättigheter försvagats. Det som skulle sätta punkt för den globala terrorn fick istället motsatt effekt.

De flesta av oss minns vad vi gjorde den 11 september 2001, då två passagerarplan körde in i World Trade Center i centrala New York och ett tredje plan störtade mot Pentagon. Världen var i chock när etermedia kablade ut bilder på tvillingtornen i fritt fall – det svarta rökmolnet som lade sig som ett täcke över Manhattan, den slutkörda blåljuspersonalen som vårdade offren längst trottoarkanten.  

Men minns ni var ni var när George W Bush samma dag poängterade att USA inte kommer att tolerera terrorism och satte tonen för hur attackerna skulle bekämpas?

Rashid Musa

Men minns ni var ni var när George W Bush samma dag poängterade att USA inte kommer att tolerera terrorism och satte tonen för hur attackerna skulle bekämpas? Terror skulle besvaras med terror. Bara någon vecka senare ställde han ett ultimatum till världen: ”Antingen är ni med oss eller så är ni med terroristerna.” Utan någon vidare eftertanke tvingades världen, inklusive Sverige, att välja sida. Minns ni var ni var när de första civila dödades av amerikanska soldater i Irak och Afghanistan?

När chocken hade lagt sig intensifierades debatten om hur USA skulle besvara attackerna. Arun Kundnani, professor vid New York University, beskriver i boken The Muslims are Coming: Islamophobia, Extremism, and the Domestic War on Terror hur neokonservativa tankesmedjor tillsammans med ledande företag inom säkerhetsindustrin satte igång en kampanj för att vinna kampen om problemformuleringen. Tack vare den starka opinionen i västvärlden kunde man konstruera ”muslimen” som den primära fienden och ”islam” som den primära orsaken till terrorattentaten.  

Lagar behövde stiftas och staten fick nu ökade befogenheter att massövervaka människor världen över. Individuella fri- och rättigheter sattes ur spel.

Rashid Musa

På åttiotalet lät det annorlunda från USA:s dåvarande president Ronald Reagan. De samarbetade då med den afghanska Muhajedin, från vilka talibanerna senare skulle rekrytera medlemmar, för att driva ut sovjetiska trupper ur landet. Men nu blev de ansiktet utåt för ondskans axelmakter. 

Bushadministrationen visste att det inte skulle räcka med den inhemska opinionen för att legitimera deras marknadsliberala ambitioner, där staten skulle kontraktera delar av den statliga säkerhetsapparaten. Lagar behövde stiftas och staten fick nu ökade befogenheter att massövervaka människor världen över. Individuella fri- och rättigheter sattes ur spel. US Patriot Act, en samling av lagar som antogs av den amerikanska kongressen för att bekämpa terrorism, ersatte folkrätten och möjliggjorde USA att förklara krig mot länder som inte hade några som helst kopplingar till attentaten den 11 september 2001. Misstänkta kunde fängslas utan rättegång där de förs bort till ökända tortyrkammare som Abu Ghraib i Irak eller Guantánamo Bay på Kuba. Den senare hålls fortfarande öppen.

Kriget mot terrorismen satte den svenska självbilden som ett neutralt land på prov. Den svenska staten, med Göran Persson i spetsen, underordnade sig NATO genom att sända trupper till Afghanistan. December 2001 hade regeringen dessutom, efter begäran av USA, avvisat två egyptier från Bromma flygplats i en operation ledd av CIA. Egyptierna sattes i ett amerikanskt plan där maskerade agenter förde dem till ett egyptiskt fängelse där de utsattes för tortyr i tio år.

”Kriget mot terrorismen” har de senaste tjugo åren skördat miljontals offer i globala syd. Länder som Irak, Syrien, Somalia och Jemen står i lågor som en konsekvens av den politik som har förts av västvärlden. Rasistiska partier har flyttat fram sina positioner och koloniala föreställningar om muslimer visar sig vara ett framgångsrecept för politiska partier att vinna val. 

Nu när vi ser tillbaka på de 20 åren som gått, kan vi konstatera att strategierna som användes för att bekämpa terrorism har misslyckats totalt. Det utlovades från ledare världen över att världen skulle bli säkrare efter att al-Qaida och talibanerna besegrats. Men det vi nu ser istället är hur osäker världen har blivit. Att beväpnade konflikter ökat är ett faktum. Det har dykt upp fler och mer brutala terrornätverk.  

På 80-talet samarbetade USA med det som kom att bli talibanerna i maktkampen mot Sovjetunionen. Nu är talibanernas återkomst på den politiska scenen ett faktum. Denna gång, återigen, med amerikanska vapen i sina händer.


Rashid Musa är en föreläsare, debattör och skribent som är engagerad i frågor kring rasism, med fokus på afrofobi och islamofobi.


Fortsätt läsa

Könsregimen: Uppkomsten av en könsregim

Vad är det som händer i medier när allt fler börjar larma om att det binära könssystemet är på väg att upplösas?

Läs mer

Könsregimen: Fem exempel på cis-panik

Varför har den där tjejen pösiga byxor? Varför får Margot Wallström panik över vårdguidens språkrekommendationer? Och är Carolina Gynning gravid med en liten nazist?

Läs mer

Könsregimen: Ockupationen av Socialstyrelsen med Steph Swanson

Efter att lagen om tvångssteriliseringar tagits bort i Sverige var det länge tyst i medier om transpersoners kamp. Till en dag, då tidningarna plötsligt fylldes av samma nyhet: Socialstyrelsen hade ockuperats!

Läs mer