Politik

Peter Wolodarski kan börja med att rensa upp språket i DN

Dagens Nyheters chefredaktör Peter Wolodarski skrev i en uppmärksammad och hyllad ledare om hur rasismen har normaliserats i det offentliga samtalet de senaste åren. Men vad för roll har liberala Dagens Nyheter själva spelat och vad är mediernas ansvar? Kontexts chefredaktör Mireya Echeverría Quezada ser hur journalister satt sig själva i baklås.

Igår skrev Dagens Nyheters chefredaktör och ansvarige utgivare, Peter Wolodarski, en uppmärksammad och hyllad ledare om det förändrade offentliga samtalsklimatet, som påverkar och förgiftar hela det svenska samhället. I sin text citerar han den judiske professorn och litteraturvetaren Victor Klemperer som i nazityskland med risk för sitt eget liv i hemlighet författade sin bok och avhandling, ”LTI: tredje rikets språk” i vilken han beskrev hur nazisterna använde sig av språket som strategi för att avhumanisera människor.

”Ord kan vara som mycket små arsenikdoser: de sväljs helt obemärkt, de tycks inte ha någon verkan men efter ett tag verkar giftet ändå.”

Men hur har Dagens Nyheter hanterat samtidens förskjutningar, vilka ord, vilket språk och vilka slags doser har deras läsare svalt under Peter Wolodarskis publicistiska ledarskap?

Nog är det viktigt att vi rannsakar och dissekerar det offentliga samtalet just i dessa tider, när vi om ett par år kan ha en demokratiskt vald fascistisk regering.

Mireya Echeverría Quezada

I sin ledare beskriver chefredaktören nyvaket hur politiker, samhällsdebattörer och medier genom språkbruk och publicistiska val bidragit till den negativa utvecklingen de senaste åren, som bland annat kommit i uttryck genom rasism och förakt gentemot dödsoffren i flygkatastrofen i Iran som skedde i dagarna. Det framstår som att det är först när Peter Wolodarski läst en tweet av komikern William Spetz – som sammanfattar de gångna årens rasistiska normaliseringsprocesser – som Peter Wolodarski själv tycks ha insett vilket samhälle vi idag står inför.

”Det otäcka är att tilltagande kollektivisering och främlingsrädsla börjat äta sig in i språket.”, skriver Peter Wolodarski. Han är långt ifrån den första som uttryckt oro för den här utvecklingen. Och nog är det viktigt att vi rannsakar och dissekerar det offentliga samtalet just i dessa tider, när vi om ett par år kan ha en demokratiskt vald fascistisk regering bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Men just Peter Wolodarskis kritik mot språkets och empatins förskjutning är särskilt intressant, eftersom han som chefredaktör för en av de mest tongivande svenska tidningarna, år efter år, själv har upplåtit plats åt rasism, svaghetsförakt och en förskjutning av språket. Publicistiska val som han gång på gång som en sann liberal publicist har försvarat.

Idag har det politiska landskapet förändrats, språket förskjutits och formuleringarna på exempelvis Dagens Nyheter har en annan ton, men budskapet är detsamma.

Mireya Echeverría Quezada

Under sitt första år som chefredaktör för Dagens Nyheter, 2013, bröt Peter Wolodarski ny mark när han upplät annonsplats åt boken ”Invandring och mörkläggning” av  Karl-Olov Arnstberg och Gunnar Sandelin. Publiceringen mötte hård kritik och kallades av journalisten och prästen Helle Klein för en ”rasistannons” och journalisten Alexandra Pascualidou uttryckte att det hela skedde ”i den rasistiska propagandans tjänst”.

Boken kom att tryckas i flera upplagor och annonsen försvarades av Peter Wolodarski som sa: ”Vi har utifrån vår liberala tradition en generös annonspolicy, som även omfattar ståndpunkter som är skilda från DN:s. Jag tycker denna princip är viktig, inte minst med tanke på DN:s dominerande ställning i debatten.”

En annons med formuleringar som: ”Av dem som nu beviljas asyl kommer 70 procent vara arbetslösa ännu efter två år.”

2013 väckte insinuerande meningar som den kritik. Tänk på det. Nu frågar sig istället Peter Wolodarski hur många som protesterar när den moderata riksdagsledamoten Hanif Bali beskriver barn i Syriska läger som ” jihadiavkommor” och deras mödrar som IS-honor som borde låtas ruttna kvar där. ”Så här lät det inte förut från en folkvald i ett traditionellt parti, det var otänkbart”, spanar chefredaktören.

Ledare där antirasister som påtalar den strukturella rasismen likställs med rasister som pratar om svenska värderingar.

Mireya Echeverría Quezada

När vi ska ringa in hur 1990-talets rasism syntes i medier hänvisas ofta till Expressens löpsedel från 1993 som löd "KÖR UT DEM". Idag har det politiska landskapet förändrats, språket förskjutits och formuleringarna på exempelvis Dagens Nyheter har en annan ton, men budskapet är detsamma. Här går att hitta rubriker och tankegods som för krig mot utslagna, minoriteter och människor med utomeuropeisk bakgrund.

Ord i små doser som sväljs.

”En märklig normalisering av slöjan pågår i Sverige”.
”Risk för nytt kaos i EU om flyktingströmmen ökar”

Ledare där antirasister som påtalar den strukturella rasismen likställs med rasister som pratar om svenska värderingar. Ledare där Vänsterpartiet urskillningslöst målas upp som ett destruktivt extremistiskt parti likställt med Sverigedemokraterna. Ledare som genomgående likställer transpersoner och könsbekräftande vård med Charles Mansons mördarsekt. Ledare där förortsrörelser som lyfter sociala orättvisor målas upp som medborgargarden.

För med vilket språk kan journalister nu benämna fascism för fascism och rasism för rasism när så mycket av idégodset som producerats gått ut på att radera och ifrågasätta att detta ens existerar i Sverige?

Mireya Echeverría Quezada

Förskjutningen i medierna, som naturligtvis inte bara Dagens Nyheter är en del av, har nu försatt medierna i en låst position när några nu börjat inse vilket monster de själva varit med och skapat. För med vilket språk kan journalister nu benämna fascism för fascism och rasism för rasism när så mycket av idégodset som producerats gått ut på att radera och ifrågasätta att detta ens existerar i Sverige? Blickar vi bortanför DN ser vi hur Sverigedemokraterna inte längre benämns som ett rasistiskt parti, medmänsklighet är att godhetsknarka, flyktingströmmar, andrum, hur mycket X tål Sverige?
Vad har detta gjort med den ideologiska debatten och den politiska bevakningen? Hur bådar det för bevakningen av kommande riksdagsval?

För det måste finnas grundläggande mänskliga värderingar som även journalistiken står fast vid, särskilt när fascismen gör anspråk på att normaliseras.

Mireya Echeverría Quezada

Peter Wolodarski bad i sin ledare om ursäkt för en kritiserad insändare som handlade om att vilja slippa se människor som tigger, en text som passande nog inte producerats av hans egen redaktion. För detta har han hyllats som en person med patos som står upp för grundläggande värderingar när inga andra gör det. Ett tecken på att även samtidens förväntningar på antifascism förskjutits till den grad att ett sådant avkall räcker för att hjälteförklaras.
Peter Wolodarski, Dagens Nyheter och en rad andra svenska medier är fortfarande ansvariga för flera arsenikdoser som läsarna tvingats svälja. Frågan är nu vilka åtgärder svenska medier planerar att ta? Journalister borde börja med att se över hur språket ändrats inom deras egna redaktioner. För det måste finnas grundläggande mänskliga värderingar som även journalistiken står fast vid, särskilt när fascismen gör anspråk på att normaliseras.


Mireya Echeverría Quezada är chefredaktör för Kontext.


Tre fantastiska texter att läsa om språkets förskjutningar:
1. Ordfabriken, av Mathias Wåg.
2. Samtalsfetischismen är här för att stanna, av Sarra Anaya och Judith Kiros.
3. Vad politiker säger när de sörjer den ihjälskjutna mamman, av Elina Pahnke.


Fortsätt läsa

Vem kan göra sin plikt och kräva sin rätt?

Gör din plikt, kräv din rätt. Arbetarrörelsens gamla slogan har återvunnits ett flertal gånger. I veckan användes den av Malmös socialdemokratiska kommunalråd, när han meddelade att…

Læs mere

De 7 pinsammaste mediehändelserna 2019

Hur många gånger kan den vita medieeliten tabba sig inom loppet av ett år? Kontexts Nora Adin sammanfattar 2019 med årets 7 pinsammaste mediehändelser.

Læs mere

Nyårskarameller för 2010-talet

Dags att summera årtiondet som gått – vad hände och vad kommer vi att minnas? Kontexts redaktion listar lärdomarna, de politiska nederlagen och ljusglimtarna från 2010-talet, som…

Læs mere