Politik

Ny lag låter äganderätten gå före rätten att röra sig fritt

Snart kan en shoppingrunda i Sverige leda till fängelsestraff. Kontexts politiska redaktör Silas Aliki skriver om en ny lag och konsekvenserna av ett allt mer privatiserat offentligt rum.

”Butiken ska vara en fredad zon.”

Det låter som ett motto för en corona-ansträngd kapitalistisk samtid, där allt som ger livet mening har gått på eftermiddagsvila och endast köpcentrumen är vakna. Men det är också en av punkterna i branschorganisationen Svensk Handels ”säkerhetspolitiska program”, där organisationen, som är en del av Svenskt Näringsliv, bland annat kräver fler poliser och högre straff.

Punkten om butiken som en fredad zon har lobbats mot riksdag och regering länge, och nu tycks Svensk Handels ”långa och enträgna arbete” ha gett resultat.

Den första mars träder nämligen lagen om tillträdesförbud till butik i kraft, något som förmodligen gått de flesta förbi eftersom det knappt skrivits om frågan.

"Lagstiftningen liknar ett direkt beställningsjobb från näringslivet."

Silas Aliki

Av lagstiftningen, som liknar ett direkt beställningsjobb från näringslivet, framgår att en person kan förbjudas att komma in i en viss butik, ”om det på grund av särskilda omständigheter finns risk för att han eller hon kommer att begå brott i butiken eller allvarligt trakassera någon som befinner sig där.”

Förbudet ska utfärdas av åklagare, på skriftlig ansökan av en företrädare för butiken, i det här fallet oftast en butikschef.

Näringslivet jublar. Rättsväsendet måste stå på företagens sida, skriver Svensk Handel på sin hemsida, och det är ingen tvekan om att det är just vad som skett i det här fallet. Både böter och fängelse finns i straffskalan – som längst kan den som bryter mot ett tillträdesförbud få sitta inne i sex månader.

"Det är också en del i vår samtids iver att kriminalisera allt fler gärningar, och tron på att repressiv lagstiftning löser olika typer av sociala problem som har sin grund i ekonomiska förhållanden."

Silas Aliki

I praktiken innebär lagen att äganderätten ytterligare en gång trumfat över någon annan rättighet, i det här fallet rätten att röra sig fritt på offentlig plats.

Det är en konsekvens av ett allt mer privatiserat offentligt rum, där många av våra tidigare gemensamma torg numera är privatägda gallerior. Det är också en del i vår samtids iver att kriminalisera allt fler gärningar, och tron på att repressiv lagstiftning löser olika typer av sociala problem som har sin grund i ekonomiska förhållanden.

"Ebba Grön hävdade redan på åttiotalet att staten och kapitalet sitter i samma båt. Av allt att döma sitter de kvar än."

Silas Aliki

Allra mest oroande är kanske att det ingenstans, varken i lagstiftningen eller i dess förarbeten, specificeras vilka ”särskilda omständigheter” som ska vara uppfyllda för att neka någon tillträde till en butik. I propositionen pratas det om ”risken för att en person genom brott eller på annat sätt angriper de intressen som är relevanta i sammanhanget.”

Nu kanske någon invänder att laglydiga medborgare som inte avser att stjäla eller begå hatbrott i sin lokala ICA-butik inte har något att frukta, och att det är just dessa personers rätt att konsumera i lugn och ro som en sådan här lagstiftning skyddar. Icke desto mindre är det oroande att näringslivet i princip kan beställa lagstiftning som inskränker grundlagsskyddade rättigheter, och som dessutom bygger på luddiga antaganden om vad någon eventuellt ska kunna göra i framtiden, baserat på en eller annan oklar omständighet i personens historia. Ebba Grön hävdade redan på åttiotalet att staten och kapitalet sitter i samma båt. Av allt att döma sitter de kvar än.


Silas Aliki är jurist på Folkets juristbyrå och politisk redaktör för Kontext.  Den känner även till att Blå tåget sjöng Staten och Kapitalet redan på 70-talet, så stoppa ditt eventuella mejl 🙃 I senaste avsnittet av Kontext Podcast pratar Silas mer om den nya lagen om tillträdesförbud till butik. Lyssna i din poddapp eller här.


Fortsätt läsa

Polischefen om Babak Karimis fall: “Så agerar inte svensk polis”

Babak Karimis berättelse har väckt mycket uppmärksamhet den senaste veckan. Nu kommenterar Mattias Sigfridsson, biträdande polischef i Malmö händelsen.

Læs mere