När aktivister blir terrorister

Den tyska strafflagen har ända sedan Bismarcks tid haft en paragraf som straffbelägger ”bildandet av kriminell förening”. Lagen, som stiftades för att komma åt politiska motståndare, har sedan sin tillkomst använts mot den maktkritik som varit mest i ropet. Historiskt sett har den i huvudsak riktats mot tyska kommunister, men på senaste tiden har den främst använts mot personer som uttryckt stöd för Islamiska staten eller är knutna till brottsbelastade mc-gäng.

Och så nu också mot en tysk konst- och aktivistgrupp, som framförallt ägnat sig åt att problematisera den tyska asylpolitiken genom spektakulära aktioner. Efter att gruppen hamnat i medialt blåsväder då den kunnat kopplas till den österrikiska regeringskrisen som briserade för några veckor sedan, visade det sig att en lokal domstol i Thüringen använt just den paragrafen för att inleda en förundersökning mot gruppen över ett år tidigare, då gruppen framförallt var känd för sin kritik av asylpolitiken.

Skrivningen ”bildande av kriminell förening” är illavarslande lik det nya förslag till kriminalisering av ”samröre med terrororganisationer” som regeringen lade fram i förra veckan. Justitieminister Morgan Johansson, som tidigare med stolthet sagt om sin regering att ”ingen har skärpt straffen mer än vi” lade fram det nya förslaget som en kommentar till att det tidigare förslaget om samma sak tidigare i år sågades i småbitar av Lagrådet.

Lagrådets kritik bestod framförallt i att förslaget riskerade att strida mot föreningsfriheten, som är grundlagsskyddat. Bland annat pekade de på att lagstiftningen i praktiken skulle kunna leda till att fackföreningar som utlyser vilda strejker, eller organisationer som förespråkar civil olydnad, skulle kunna kriminaliseras. I lagrådets yttrande förtjänar följande citat att uppmärksammas: ”Den föreslagna grundlagstolkningen innebär väsentligt utökade möjligheter för staten att ingripa mot organisationer (…).”

”Det är inte svårt att föreställa sig att vi inom några år kan se rättsprocesser där staten tvingar in enskilda organisationer i domstol, för att på så sätt avgöra om deras verksamhet kan avföras som olaglig.”

Efter kritiken drog regeringen tillbaka förslaget, med löftet om att snart återkomma med det i en form som Lagrådet skulle kunna godta. I det nya förslag som nu lagts är skillnaden inte så stor – deltagande i terrororganisation är struket ur förslaget, men många typer av så kallat samröre, exempelvis att ordna möten eller upplåta lokaler, ska i framtiden vara olagligt.

Problemet är att det idag saknas rättslig definition av vad som är en terrororganisation. Morgan Johansson har flera gånger påpekat att definitionen, enligt honom, innefattar såväl islamistiska grupper som höger- och vänstergrupper. Men enligt det nya förslaget ska det bli upp till domstolarna att avgöra vad som ses som en terrororganisation – bland annat med stöd av sanktionslistor från EU och FN. Regeringen avsäger sig alltså ansvaret för att reda ut vilka sammanslutningar den anser ska omfattas, trots att den föreslagna lagstiftningen samtidigt ger staten mycket stora möjligheter att ingripa mot enskilda organisationer. Det är inte svårt att föreställa sig att vi inom några år kan se rättsprocesser där staten tvingar in enskilda organisationer i domstol, för att på så sätt avgöra om deras verksamhet kan avföras som olaglig. Här är alltså ordet ”terrororganisation” snarast att betrakta som en dimridå från lagstiftarens sida. Det tyska begreppet ”bildande av kriminell förening” ligger närmare vad regeringen faktiskt verkar vilja uppnå.

Förutom att förslaget även i sin nuvarande form riskerar att kriminalisera såväl fackföreningar som civil olydnad, finns på europeisk nivå ytterligare orosmoln. Sedan 2015, då ett rekordstort antal personer i behov av skydd undan förföljelse anlände till olika EU-länder, har flera länder försökt att kriminalisera solidaritet. I Ungern, exempelvis, har det blivit olagligt att ge asylrättslig rådgivning till papperslösa. I Spanien riskerar ett antal brandmän långa fängelsestraff efter att de räddat personer utan laglig rätt att vistas i EU från att drunkna på Medelhavet. Även i Sverige har, i ett uppmärksammat fall, tre journalister dömts för människosmuggling efter att de av humanitära skäl hjälpt en minderårig pojke att ta sig till Sverige. Äldre kvinnor och präster är överrepresenterade bland de som dömts för solidaritet med migranter och papperslösa.

I Tyskland lades den pågående förundersökningen mot konstgruppen ner efter en storm av kritik.

Än går motståndet att organisera.