Politik

Vem kan göra sin plikt och kräva sin rätt?

Gör din plikt, kräv din rätt. Arbetarrörelsens gamla slogan har återvunnits ett flertal gånger. I veckan användes den av Malmös socialdemokratiska kommunalråd, när han meddelade att de överväger att försätta redan fattiga familjer i ännu större ekonomisk kris.

”Min devis är att man måste göra sin plikt och kräva sin rätt” konstaterar Malmös kommunalråd Sedat Arif (S) i Sydsvenskan (13/1). Han syftar på Moderaternas krav om att vägra ersätta ett indraget studiebidrag för familjer som får försörjningsstöd. Ifall en elev har hög frånvaro slutar den att få studiebidrag.

Bidraget räknas in i den totala familjeinkomsten när socialtjänsten beslutar om försörjningsstöd och brukar därför täckas upp. Iallafall har det sett ut så i Malmö.

Men nu ska omyndiga barn förstå att rätten till minimiförsörjning bara gäller den familj vars ungar är närvarande i skolan.

"Förutsatt att vi ens har möjligheten att utföra vår plikt, har inte Socialdemokraterna också lämnat oss allt mer oförmögna att kräva vår rätt?"


”Gör din plikt, kräv din rätt.”

Orden spåras till arbetarrörelsens födelse. Genom åren har de fyllts med olika betydelser. Själv har jag aldrig gillat dem och deras insinuering om att det först är efter att vi fullbordat plikten som vi har rätt att kräva bättre levnadsförhållanden.

Orden rymmer en optimistisk, men felaktig, syn på samhället som en arena där vi deltar på samma villkor. Där det räcker med att vi anstränger oss ungefär lika mycket för att sedan kunna utkräva frukterna av vårt arbete.

Om plikten är arbetet är det allt svårare att ens få chansen att utföra den. Roland Paulsen skriver i Dagens nyheter (12/1) om Sveriges mest avskydda myndighet – Arbetsförmedlingen – och hur den kommit att bli en kontrollerande instans snarare än ett hjälpmedel för arbetslösa.

Här konstateras hur Socialdemokraterna under Stefan Löfven bankat in budskapet om att de ska sänka arbetslösheten i landet, men istället strösslat arbetsmarknaden med insatser som snarare cementerar osäkerheten på arbetsmarknaden än leder till arbete; traineeprogram, extratjänster… Åtgärder som låter finare än Alliansprojektet Fas 3, men som på ett liknande sätt låst människor i låglönejobb utan hopp om fasta anställningar.

Och hur var det med att kräva sin rätt? Roland Paulsen påpekar i samma text hur fyra av fem som ansökte om personlig assistans fick avslag 2018. Här pratar vi om grundläggande behov, rätten att assisteras till ett fungerande liv. Men ska vi följa arbetarrörelsens idé om att det finns rättigheter som vi måste kräva syftar de troligen snarare på den fackliga organiseringen, den kollektiva rörelsens makt. Förutsatt att vi ens har möjligheten att utföra vår plikt, har inte Socialdemokraterna också lämnat oss allt mer oförmögna att kräva vår rätt? Se bara hur de i fjol röstade de igenom en inskränkning av strejkrätten.

Det är därför uppseendeväckande att se hur samma socialdemokrati som lämnat oss pliktskyldiga men rättslösa väljer att återvända till arbetarrörelsens arkiv och denna slogan.

"Om grundbudskapet i den paroll som Sedan Arif nu återupprepar var magstarkt redan i begynnelsen, har det nu förvrängts till oigenkännlighet. Istället för att sätta in åtgärder som fångar upp de barn som redan befinner sig i ekonomisk kris bestraffas deras familjer."


“Gör din plikt, kräv din rätt”, sa också Stefan Löfven på Socialdemokraternas kongress i Västerås 2015. Han pratar om disciplin i skolan och hur individer måste ta ansvar för att göra sig mer anställningsbara. I veckan har Vänsterpartiet, Kristdemokraterna och Moderaterna hotat att fälla hans socialdemokratiska regering om de inte avsätter mer pengar till kommunerna. Hur mycket pengar som krävs och från vilken sektor de ska tas råder det oenigheter om. Moderaterna, som under sitt styre urholkade välfärden med 140 miljarder kronor genom sänkta skatter, vill nu att sossarna hostar upp tre miljarder.

Kravet kommer strax efter årsskiftet, då lagen om den slopade värnskatten sattes i kraft. Lagen innebar en tilläggsskatt på fem procentenheter för de som tjänar mest. När den nu försvinner har statskassan sex miljarder kronor mindre att röra sig med.

Ändå är det inte det rikaste skiktet som ifrågasätts av Socialdemokraterna i Malmö, när de än en gång dammar av arbetarrörelsens gamla paroll. Pengar, de ska hittas i gymnasieelevers indragna studiebidrag.

Det är uppseendeväckande av flera anledningar. Veronica Öhrvik, enhetschef inom individ- och familjeomsorgen påpekar i Sydsvenskan att det handlar om den viktiga principen att barnen inte ska behöva vara försörjningsskyldiga mot sina föräldrar. Men det visar också på ett större ideologiskt skifte som pågått under en längre tid, där Socialdemokraterna anammar högerns individualistiska syn på det politiska subjektet. Här ska samhälleliga problem, som barns frånvaro i skolan, eller föräldrarnas arbetslöshet, skyllas på individen.

I fjol lanserade Sverigedemokraterna i Malmö sin skuggbudget med hjälp av Socialdemokraternas favorituttryck. Bara några månader senare bestämmer sig Malmös socialdemokratiska kommunalråd för att understryka att hans devis är att vi ska göra vår plikt och sedan kräva vår rätt.

Om grundbudskapet i den paroll som Sedat Arif nu återupprepar var magstarkt redan i begynnelsen, har det nu förvrängts till oigenkännlighet.

Istället för att sätta in åtgärder som fångar upp de barn som redan befinner sig i ekonomisk kris bestraffas deras familjer.

Här talas inte längre om att kräva sin rätt som fullständig politisk medborgare. De som tjänar allra mest blir inte ställda mot väggen och ifrågasatta om huruvida de fullföljer sina plikter.

Istället beskylls barnen för att ha misslyckats. Och deras familjer sjunker ner i än djupare fattigdom.


Fortsätt läsa

I Annie Lööfs drömvärld är männen också förtryckta

Är feminismen beroende av att formuleras som kvinnokamp? Under det senaste seklet har feminister åstadkommit stora reformförändringar.  Men vilka är det som exploateras idag? Poeten…

Læs mere

Kulturkrig mot universitetet

Universitetens jämställdhetsarbete är det senaste målet för högerns kulturkrig. Erik Gunnarsson djupdyker i kritiken mot den så kallade genusdoktrinen. Och hittar det verkliga hotet…

Læs mere

Intersex och frigörelse

Det krävs mer än nya kategorier på våra pass och id-kort. Med Marx i ryggen skriver Jules Gleeson om hur intersex-kampen ifrågasätter det könsuppdelade samhällets fundament.

Læs mere