Margot Wallström och statskuppen

Inte i något annat land i det globala syd är trycket på regimskifte så högt från västmakterna som i Venezuela idag. Det tar sig uttryck på många sätt, och Sverige, via utrikesminister Margot Wallström, har varit öppna med att landet stöttar den statskupp som oppositionsledaren Juan Guaidó inledde tidigare i våras. För att förstå allvaret i situationen, måste vi gå tillbaka några år.

För fyra år sedan, 2015, utlyste USA:s president Barack Obama ett akutläge för att bekämpa Venezuela som ett ‘ovanligt’ hot mot USA:s nationella säkerhet. Befolkningen i Venezuela har inte fått några förklaringar till beslutet, vilket tvingat folk till att samla miljoner underskrifter som skickas till presidenterna i USA med vädjan att låta bli att se Venezuela som ett hot och se landet som ett hopp istället.

Obama införde samtidigt sanktioner som gav oppositionens företagare, organiserade i fedecamaras, motsvarigheten till Svenskt näringsliv, mod att gömma varorna för att driva upp inflationen och underminera regeringens ekonomiska politik, vilket därefter gav oppositionen ⅔-delsmajoritet i 2015 års parlamentsval. Majoriteten i parlamentet gav oppositionen möjlighet att avsätta ministrar och kalla till en konstituerande församling för att skriva om grundlagen. Men tre ledamöter från ursprungsamhällen i delstaten Amazonas anklagades för att köpa röster. De erkände brottet och gav upp sina platser i parlamentet. Nyval skulle hållas i deras distrikt, men oppositionen vägrade att lyda såväl valmyndigheten som högsta domstolen, och förklarade sig senare i olydnad mot de andra statsmakterna. Under dessa villkor fastställde högsta domstolen att alla parlamentets beslut var ogiltiga så länge parlamentet befinner sig i olydnad.

Oppositionen vände sig då till gatorna för att störta regeringen med våldsamma upplopp. För att bemöta våldsvågen och oppositionens vägran till dialog utlyste Maduro på första maj val av en konstituerande församling i juli 2017. Tanken var att den församlingen skulle hitta en strukturell lösning på landets problem. Oppositionen kontrade med hot om att stoppa valet med våld och krävde Maduros avgång. Valet hölls och de våldsamma upploppen upphörde nästan omedelbart efter det. Den nya konstituerande församlingen kallade till val av guvernörer, antog en ny lag mot hatbrott, och tidigarelade presidentval till maj 2018. USA:s regering har dock ogiltigförklarat alla dessa val och vidtagit ännu hårdare ekonomiska sanktioner mot landet.

Inför installationen av Maduro valde parlamentet Juan Guaidó som sin talman. Konflikten med parlamentet i olydnad tvingade domare i högsta domstolen att träda fram för att svära in presidenten i tjänsten. Den 23 januari, inför en folksamling i Chacao, landets mest gentrifierade kommun, förklarade Juan Guaidó i egenskap av parlamentets talman president Maduro som sinnessjuk. Guaidó utlyste presidentposten som vakant och självutnämnde sig till interimspresident. Han backades omedelbart av USA:s ledning genom en kaskad av Twitterinlägg, som plötsligt ersatt de officiella kanalerna.  

Enligt Venezuelas grundlag ska vicepresidenten ta över under tiden som presidenten är sjukskriven. Om något allvarligt händer och hen inte kan återkomma kan ett läkarteam, tillsatt av parlamentet och styrkt av högsta domstolen, bedöma hens hälsotillstånd. Om presidenten inte kan komma tillbaka kan parlamentet, efter läkarnas utlåtande, kalla till val av ny president inom 30 dagar. Detta är vad Guaidó vill åberopa. Men inget av scenarierna har inträffat och han har inte heller kallat till något val. Det finns ingen läkarutlåtande som kan hävda att Maduro är sjuk.

Sveriges utrikesminister Margot Wallström har dock, som vi kunde se under intervjun med henne i SVT:s Agenda den 9 juni, gått med på sjukdomsförklaringen av Maduro när hon bestämt sig för att stödja Juan Guaidó som självvald ’interimpresident’. Under intervjun framkom att hon verkar för att EU tar fram nya sanktioner för att kapa konton som Venezuelas regering använder för internationella inköp. ”Han [Maduro] har ingen framtid i det här landet, och vi måste ha hjälp av de här länderna för att tala om, för att de ser till slut, att det finns ingen framtid för Maduro i Venezuela”, sa hon. Genom denna hållning ställer sig regeringen på samma sida som den amerikanske republikanske senatorn Marco Rubio, och Trump-administrationens team för Venezuela: Mike Pence, Mike Pompeo, Eliott Abrams och John Bolton. De har satt FN-stadgan på undantag för att utan stöd i internationell rätt beslagta Venezuelas konton. Pengarna används för att finansiera högeroppositionens förehavanden i Venezuela.  Margot Wallström avvisar därmed inte bara allmänna val, FN-stadgan och internationell rätt som konfliktlösningsmekanismer, utan därmed stödjer också den svenska regeringen en statskupp där en ny regering väljs på twitter, snarare än genom demokratiska val.