Idag införs lagen som tillåter staten att spionera i våra telefoner

Statliga trojaner i din mobil, det finns väl inte?

Jo, från och med idag, den 1 april, är den så kallade lagen om hemlig dataavläsning i kraft. Den ger polisen mycket långtgående befogenheter att placera trojaner, eller med ett annat ord, spionprogram, i enskilda personers mobiltelefoner, läsplattor och datorer, för att på så sätt komma undan exempelvis krypteringen i appar som WhatsApp och Signal. Lagen ger också polisen rätt att titta på lagrade filmer och bilder på den övervakade enheten, och aktivera kameran, om en sådan finns, för att genom den betrakta den övervakade personen.

”Övervakning kan också riktas mot personer som polisen tror att den misstänkta gärningspersonen kan komma att kommunicera med.”

 De statliga spionprogrammen kallas på juridiskt fackspråk för hemliga tvångsmedel. Det är dock inte bara exempelvis den som misstänks för brott som kan tänkas hota rikets säkerhet som kvalificerar för att utsättas för hemlig dataavläsning. Möjliga brott inbegriper istället exempelvis våldtäkt, mordbrand och grovt narkotikabrott, med många fler. Det finns dessutom en öppning i lagen för att rikta övervakning mot personer som inte ens är misstänkta för brott, men som kan komma att begå vissa så kallade särskilt allvarliga brott, som exempelvis sabotage eller uppror. Den hemliga dataavläsningen ska dessutom, enligt den nya lagen, inte bara få användas mot personer som formellt är misstänkta för vissa brott. Övervakning kan också riktas mot personer som polisen tror att den misstänkta gärningspersonen kan komma att kommunicera med.

”Att staten på det här sättet stärker sina befogenheter, samtidigt som de materiella fundamenten som vård, infrastruktur, utbildning och bostäder rustas ner allt mer, är en utveckling som skrämmer. Det riskerar nämligen att reducera statsapparaten till enbart en kontroll- och bestraffningsapparat, utan att erbjuda någonting i utbyte.”

Advokatsamfundet, som var mycket kritiska till lagförslaget när det först presenterades, konstaterade att ”hemlig dataavläsning erbjuder i det närmaste obegränsade tekniska möjligheter att övervaka människor i realtid.” Advokatsamfundet konstaterar också att när ett tvångsmedel, eller någon annan typ av övervakning, väl har införts är det närmast huvudregel att staten senare utvidgar tillämpningen allteftersom. Att det redan i förslagets grundutförande finns öppningar för att via kamera i realtid övervaka närstående till brottsmisstänkta såväl som misstänkta själva är därför mycket oroande. Och för den som inte tror att de brottsbekämpande myndigheterna skulle få för sig att missbruka förtroendet, kan påminnas om att det nyligen kröp fram att polisen använt ansiktsigenkänningsverktyget Clearview AI, och dessutom ljugit om det.

Programmet låter användaren ladda upp en ansiktsbild på en person, och scannar sedan snabbt av nätet för att se vilka andra bilder som finns uppladdade av den. Ingen vet heller hur staten kommer att hantera all den överskottsinformation om exempelvis matvanor, barnuppfostran eller sexuella preferenser den kommer att få tillgång till om enskilda.

“I ljuset av att vi dessutom riskerar att sitta med en fascistisk regering inom två år, som då bara behöver införa en ny kriminalisering mot politiska motståndare för att få möjlighet att övervaka alla deras samtal i realtid, är det ett totalt skräckscenario.”

Att staten på det här sättet stärker sina befogenheter, samtidigt som de materiella fundamenten som vård, infrastruktur, utbildning och bostäder rustas ner allt mer, är en utveckling som skrämmer. Det riskerar nämligen att reducera statsapparaten till enbart en kontroll- och bestraffningsapparat, utan att erbjuda någonting i utbyte. I ljuset av att vi dessutom riskerar att sitta med en fascistisk regering inom två år, som då bara behöver införa en ny kriminalisering av politiska motståndare, eller, i värsta fall, bara ett påstående om att de kan komma att begå vissa allvarliga brott, för att få möjlighet att övervaka alla deras samtal i realtid, är det ett totalt skräckscenario.

Icke desto mindre blev det idag verklighet. Det manar till eftertanke om vad det faktiskt är vi ska ha staten till – om den, som coronavirusets spridning visat, inte kan förse oss med den grundtrygghet vi betalar för via skattsedeln, utan istället bara tittar på oss genom våra mobilkameror, vad ska vi då ha den till?

Silas Aliki är jurist och Kontexts ena politiska redaktör.

Not från redaktionen: lagen införs idag men är inget aprilskämt.