Politik

Politiken som föregick ödesvalet

Dagens EU-val har kallats ödesvalet, en kamp mellan de fascistiska krafterna – och alla andra. Vid vårt besök i Bryssel träffade Kontextredaktionen migrationspolitiska rådgivare för att få svar på hur de olika politiska grupperna resonerar kring människors skyddsbehov. Trots att EU-valet beskrivs som avgörande för unionens framtid, och trots att migration har legat i fokus för de politiska kampanjerna, har det talats mindre om de som drabbas direkt om fascistiska partier får ökat stöd – flyktingar och migranter.

Foto: Elina Pahnke.
Foto: Elina Pahnke.

Hur bekämpas fascismen på plats i Bryssel?

I slutet av mars röstade EU-parlamentet igenom att Frontex, eller European border and coast guard agency, ska förstärkas med tiotusen gränsvakter som ska vara på plats 2027. Frontex, som på svenska kallas Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, är EU:s gemensamma myndighet för att upprätthålla unionens yttre gränser.

Det görs bland annat genom kustbevakning och patruller vid landsgränserna. Förutom att gränsvakterna och kustbevakarna nu ska bli fler ska de också få större befogenheter och resurser. De ska ha sina egna flygplan, fartyg och fordon. Om de tycker att en medlemsstat inte är tillräckligt ”effektiv” på att deportera, kommer de också att ha mandat att deportera personer som fått avslag på sin asylansökan. Resurserna till Frontex har ökat mer än till någon annan EU-myndighet, och har i den nya budgeten fått ytterligare 11,3 miljarder kronor.

Evangelia Mitsopoulou är migrationspolitisk rådgivare för konservativa EPP, European people's party. Foto: Elina Pahnke

Bland de som röstade för upprustningen av Frontex finns konservativa europeiska partiet EPP, European people’s party. EPP är det största partigruppen i EU för tillfället, med 217 ledamöter av 751 stycken sammanlagt.

Jean-Claude Juncker, ordförande för EU-kommissionen under den gångna mandatperioden, kommer från EPP. Här sitter förutom Moderaterna och Kristdemokraterna också Fidesz, som är den ungerska premiärministern Viktor Orbans parti. EPP har röstat för flera lagstiftningar som försvårat för flyktingar att ta sig till Europa under den pågående mandatperioden.

Evangelia Mitsopoulou är migrationspolitisk rådgivare för EPP.

Hur hjälper Frontex människor på flykt?

– Deras uppgift är inte att hjälpa flyktingar. Deras uppgift är att skydda de yttre gränserna och hjälpa till att göra deportationer mer effektiva. Det har ingenting att göra med att hjälpa migranter, säger Evangelia Mitsopoulou.

Vi träffas utanför EU-parlamentet. Inför valet är de flesta parlamentarikerna bortresta, men stora delar av kommissionen och tjänstemännen är kvar i stan.

Varför är det en bra idé med fler gränsvakter?

– Vi har ett solidariskt tillvägagångssätt. Solidaritet är inte bara att fördela migranter mellan medlemsländer utan också att bistå medlemsländer, säger Evangelia Mitsopoulou.

Många i Bryssel talar om solidaritet. Hur tänker du kring att ett ord som tidigare använts i samband med att hjälpa flyktingar nu används om att deportera flyktingar? 

– Solidaritet är att tackla migration, inte bara att ta emot migranter. Att hitta ett sätt att snabbt se vilka som är i behov av skydd och se till att de andra återvänder. Vi behöver reagera som en nation.

Om alla agerar som en nation, är det inte då att frånta medlemsländerna sin suveränitet? 

– Inte på alla plan. De kan säga till vad de vill ha hjälp med, säger Evangelia Mitsopoulou.

När EU tidigare i vår skulle rösta om ökad transparens kring lobbyism krävde EPP en sluten omröstning. En av de stora marknaderna för lobbyister är gränsbevakningsindustrin.

I rapporten ”Border wars”, publicerad av Transnational institute, granskas lobbyismen kring den europeiska säkerhetsindustrin. Författaren Mark Akkerman visar hur några av de största företagen som lobbat för ökad gränsbevakning, Airbus, Finmeccanica och Thales, är tre av de fyra största vapenförsäljarna i Europa och säljer vapen till bland annat Mellanöstern och Nordafrika.

Hur kommer det sig att många företag som arbetar med Europeiska unionens säkerhet och gränskontroller också säljer vapen till konfliktzoner? 

– Det har jag inte läst. Jag föredrar att inte kommentera detta eftersom jag inte är medveten om det. Men vi investerar pengar på plats och erbjuder expertis i hur man producerar vatten och om ny teknologi, säger Evangelia Mitsopoulou.

Människor kommer att fortsätta att fly. Vad är din inställning till att flyktingar kommer att fortsätta söka skydd?

– Åtgärderna vi tagit till under den här mandatperioden har burit frukt, eftersom antalet som anländer nu är tillbaka till siffrorna innan 2015. Om du undrar om det kommer att hända igen, så ja. Det är därför vi behöver 10 000 gränsvakter.

Men det verkar inte vara samma sak. Vad är svaret på att människor fortfarande kommer att behöva söka skydd? 

– Vi har vissa regler. Alla som söker asyl kan inte få det, säger Evangelia Mitsopoulou.

Så hur ska folk få skydd?

– Vad menar du? Vi har regler. Det är därför vi stödjer harmoniseringen i Common European Asylum System, så att vi kan undvika asylshopping där migranterna själva får välja, säger Evangelia Mitsopoulou.

Foto: Elina Pahnke

Common European Asylum System, förkortat CEAS, är en överstatlig migrationslagstiftning som EPP har arbetat fram tillsammans med majoriteten av de politiska grupperna i EU. CEAS innehåller sju olika lagstiftningar, om allt från möjligheten för överstatlig kontroll av fingeravtryck till hur asylprocessen ska styras om och vara så likartad som möjligt i alla EU-länder.

CEAS har funnits under många år, men som ett direktiv där medlemsstater kan anpassa lagstiftningen till sina nationella lagar. Skillnaden den här gången är att EU föreslår att göra om lagstiftningarna inom CEAS till förordningar, vilket innebär att innehållet är tvingande för medlemsstaterna så fort de träder i kraft.

Ett land kan då få sanktioner om det väljer att ha ett mindre strikt asylmottagande än det som anges i lagstiftningen, eller om de är generösare, exempelvis om de bestämmer sig för att ha en bredare definition av vilka som har skyddsbehov. CEAS ligger just nu på is, men kommer att återupptas under nästa mandatperiod.

Men i realiteten kan människor inte söka asyl om de inte kommer in i Europa?

– Det kan de inte. De måste komma hit och söka asyl, säger Evangelia Mitsopoulou.

Och om de inte kan komma hit?

– De kommer hit på något sätt. De klarar det. Det har inte avstannat. Vi arbetar på långsiktiga lösningar, att skydda våra gränser. Om de inte får asyl måste de åka tillbaka, säger Evangelia Mitsopoulou.

Den gröna gruppen i EU, där Miljöpartiet ingår, tror precis som EPP på ett gemensamt asylsystem för unionen. De har röstat igenom samtliga delar av CEAS förutom det som handlar om en utökning av Eurodac, som är en databas med asylsökande personers fingeravtryck. Lagförslaget innebär bland annat att barn från sex år ska registreras och att Europol ska få omedelbar tillgång till informationen, vilket de inte har idag. Bland de andra delarna ur CEAS, som den gröna gruppen röstat igenom, finns en del som innebär att flyktingar endast kan få temporära uppehållstillstånd.

Maria Giovanna Manieri är migrationspolitisk rådgivare för de gröna.

Maria Giovanna Manieri från den gröna gruppen. Foto: Privat.

Hur förhåller sig den gröna gruppen till CEAS? 

– Vi har länge argumenterat för ett gemensamt asylsystem och en reformering av Dublinförordningen. CEAS kommer att göra systemet bindande. Varför? För att de gröna vill ha mer Europa. Majoriteten är för den här reformen. Anledningen till att den inte gick igenom är att Europeiska unionens råd stoppade den, vilket är synd, säger Maria Giovanna Manieri.

Om reformen går igenom kan inget land ha ett mer generöst system än något annat. Vad tänker de gröna om det?

– Om du sträcker ut konceptet, så ja, alla kommer att ha samma kriterier. Men det borde inte vara någon skillnad mellan att komma till Bulgarien eller till Spanien.

När majoriteten nu är överens om detta, och det på samma gång varnas för att högerextremister kommer att få fler mandat efter valet, var finns oppositionen mot en strängare asylpolitik?

– Det är såhär lagstiftning ser ut. Vi kan till exempel tycka att det är en bra idé med permanenta uppehållstillstånd, men du behöver ta små, små steg. Det är därför vi behöver mer Europa i detta. Det är inte enkelt, politiskt arbete är inte enkelt. Du måste hitta kompromisser mellan politiska familjer som inte tycker samma sak, säger Maria Giovanna Manieri.

Den enda gruppen som röstat nej till Common European Asylum system är vänstergruppen GUE/NGL, där Vänsterpartiet ingår.

"Jag har bråkat med EPP om det här och sagt att de bara vill att fler personer ska dö. Alla använder sig av den logik som tidigare bara användes av extremhögern."

Amandine Bach, migrationspolitisk rådgivare i vänstergruppen GUE/NGL.

– Vi kan bara stödja lagstiftning om den förbättrar den nuvarande situationen, vilket inte är fallet här, säger Amandine Bach, migrationspolitisk rådgivare för vänstergruppen, när vi hörs över telefon.

Det här valet har handlar mycket om vilka som är för och emot EU-projektet. Hur ser du på det, i förhållande till din roll där?

– Jag, som är fransk, har sett hur många partier i Frankrike har fått debatten kring valet att handla om att vara för eller emot EU. Vår grupp är kritisk till många nuvarande lagstiftningar, och då ser man oss gärna som anti EU. Men vi måste vara kritiska för det som händer nu är att liberalerna och mittenhögern accepterar politik som tidigare bara hittades hos extremhögern. Liberaler säger alltid ja för de vill ha mer EU. Men exempelvis den socialdemokratiska gruppen väljer också ofta att säga ja till lagförslag eftersom de inte vill bli sedda som EU-kritiska. De tror att de ska bli attackerade av extremhögern om de säger nej till sämre lagstiftning för flyktingar, men istället så legitimerar de extremhögerns politik.

Hur ser ni på förstärkningen av Frontex? 

– Jag brukar kalla Frontex-förstärkningen för en dröm som gick i uppfyllelse för Kommissionen, eftersom medlemsländerna inte hade accepterat den här typen av överstatlig lagstiftning innan.  De ville vara suveräna. Nu förflyttas makten till europeiska gränsvakter, och det är galet om vi ser på vad det kostar. Men det allra mest oroväckande är hur de också kommer att få gå in i länder som inte är med i EU, och också hur det står inskrivet att de ska öka antalet deportationer. Det enda vi lyckades blockera är att de inte får gå in i ett land utanför EU och deportera folk till ett annat icke-EU-land. Lagstiftningen är också oerhört problematisk ur ett lagstiftarperspektiv, eftersom den drevs igenom på bara sex månader och ingen hade tid att förhandla kring den. De ville bara se till att få igenom den innan valet.

Många pratar om migration i sina valkampanjer, men färre pratar om hur de ska lösa det faktum att folk behöver fortsätta söka skydd. Hur ser vänstergruppen på detta?

– Vi är idag på en plats där majoriteten av mainstream-partierna inte vill ha flyktingar här. Tidigare har diskussionen handlat om vem som är flykting och inte, nu vill de att alla ska hållas utanför. Och nu ser vi hur människor fastnar i flyktingläger på öar och tar livet av sig. Jag har bråkat med EPP om det här och sagt att de bara vill att fler personer ska dö. Alla använder sig av den logik som tidigare bara användes av extremhögern, säger Amandine Bach.

Amandine Bach. Foto: Privat.

Nyligen publicerade European University Institute en studie där forskarna slog fast att ju viktigare migration är i den offentliga debatten, ju fler mandat får högerextrema partier.

Också i Sverige har många kampanjer fokuserat på migration.

Moderaterna propagerat för större kontroll över Europas gränser och samtidigt för mer marknadsrörlighet. Kristdemokraterna har parafraserat Donald Trump och går till val med sin slogan “Make EU lagom again”, men ingår precis som Moderaterna i en partigrupp som röstat igenom ökade befogenheter för Frontex och överstatlig asyllagstiftning.

Socialdemokraternas hemsida låter oss förstå att en röst på S i EU-valet är en röst på demokratiska värderingar och ett sätt att “ta fajten mot extremism”.

Samtidigt som söndagens val kallats för ödesval har det varit tystare om det gemensamma asylpaket, CEAS, som samtliga partigrupper utom vänstergruppen röstat igenom under den gångna mandatperioden. I Sverige hade lagstiftningarna inneburit en betydlig försämring för asylsökande.

Både högern och vänstern oroat sig för att fascister ska få större handlingsutrymme i EU-parlamentet efter dagens val. Färre har svar på hur människor ska kunna fortsätta att söka skydd efter reformerna som har framförhandlats under den gångna mandatperioden, då inte bara Frontex garanterades förstärkning utan gränserna inom EU också stängdes. I mars 2016 slöt EU avtalet med Turkiet som innebar att flyktingar som tog sig in i Europa skulle skickas tillbaka till Turkiet.

Vid Europas yttre gränser är flyktinglägren överfyllda med människor som ändå lyckats ta sig över Medelhavet.

Samtidigt varnar partierna som drivit igenom de senaste årens politik för vad som händer om högerextrema partier får fler mandat efter dagens val.


Fortsätt läsa

Fyra anledningar till att nakenbilder censureras på sociala medier 📵

Læs mere

Politisk datainsamling - vanligare än du tror

I fredags rapporterades hur Facebook nått en förlikning på fem miljarder dollar med USAs Datainspektion, the Federal Trade Commission, på grund av internetjättens bristande skydd…

Læs mere

Problemet med att uppfostra bort våldtäktsmän

Vad är det egentligen som sägs när feminister uppmanar föräldrar att uppfostra sina barn till att inte bli våldtäktsmän? Elina Pahnke synar idén om att kärnfamiljen skulle kunna…

Læs mere