Kultur

Struntprat är min främsta mur

Foto: Privat

På varje mur följer ännu fler murar. En mur öppnar upp nya världar, en annan skärmar av mig från rädslan, genomskinliga murar som reflekterar mig och andra som likt en blyertspenna gör mig till en skugga.

De är hjältarna i min historia, i sagor som berättas om mig och andra sagor som jag berättar om dem, jag tränger in i dem och de tränger in i mig, min röst är min främsta mur.

När jag känner mig pressad – pratar jag strunt.

Jag skäms – och pratar strunt.

Är rädd – och pratar strunt.

Struntpratet är min mask och min barriär av stål.

– Du och din tysta teckningsgrupp!

Inget språk kan förklara min förmåga att försjunka i en okänd skiss, att i timmar skjuta upp min rädsla, min oro, min förmätna morgondag.

Ska tystnaden fängsla vad språket spunnit fram?

Jag pratar strunt om allt möjligt, vissa saker förstår jag och för vidare, annat upprepar jag för att fylla några fickor av tid, jag slänger ur mig något och flyr, för att det ska sprängas långt borta och träffa mig. Jag ritar upp fantasivärldar som tar språnget tillsammans med mig, som jag kan gömma mig i, bära som en rock, ockupera som en mörk fristad som skrämmer de andra.

Jag talar mycket om det grå, jag involverar det i min oändliga berättelse, jag skriver ner dess noter och spelar dem i sin helhet, de bär iväg mig, de ställer sig mellan mig och en värld som de inte känner till eller bryr sig om, de gör mig allt dystrare, jag pratar alltmer strunt, jag bygger nationer utan vare sig huvudstäder eller invånare, bara fler gråa väggar, fullständigt lämpliga, åt en enda ensam varelse som korsat alla färger och inte lämnat något efter sig förutom sin färska svärta.


Wesam al-Madani är en palestinsk poet som numera är bosatt i Norge som fristadsförfattare. Al-madani debuterade 2015 med diktsamlingen Yaa och har sedan dess medverkat i litterära samarbeten i Norge, Egypten och Palestina. Al-Madani är även medlem i General Union for Palestinian Writers. Struntprat är min främsta mur är översatt från arabiska till svenska av översättaren Anna Jansson.  


Fortsätt läsa

Könsregimen: Gränsvakterna – Så har de könade gränserna dragits i Sverige

Hur är bygget av nationalstaten sammanlänkat med hur kön har konstruerats? Kontexts politiska redaktör Silas Aliki tar oss på en resa genom skogar av dildos, militarism, Sapmi och kvinnoroller för att undersöka vilka värden och symboler som skyddar nationens gränser.

Läs mer

Könsregimen: Uppkomsten av en könsregim

Vad är det som händer i medier när allt fler börjar larma om att det binära könssystemet är på väg att upplösas?

Läs mer

Könsregimen: Fem exempel på cis-panik

Varför har den där tjejen pösiga byxor? Varför får Margot Wallström panik över vårdguidens språkrekommendationer? Och är Carolina Gynning gravid med en liten nazist?

Läs mer