den tunna hinnan som avskilde
himmel och jord
är borta
jag förvandlade mig till sånger som
löste upp allt tills bara tänder låg kvar
namnlös och genomskinlig, vansinne
fortsatte ändå
men inte längre
jag ville ha den tillbaka
nu en djup öken
går inte äta eller slå den
sorgen är ett guds mörker
hemlig ändlös vandring
men den är där, som jag
glömde att den valde mig,
glömde att jag svalde dig (idag om å om igen ta min vilja då i
händerna solen) men jag är inget helgon, tänker jag
helgon är döda
imorgon kanske vi sitter där igen och
skålar tills floden blivit
ett hav
sorg är mitt blod å blod är kärlek å kärlek
är blod å kärlek å blod gör mig sjuk å
sjuk vill man inte vara
Vet inte
om sorgen förstör eller hur den låter
lika lite som jag vet något om begär
eller hur man egentligen deklarerar
Jag tror
på sorgen för att den känns som
sjukhusrummet
bergen där hemma
flaskorna i lägenheten
spegelbordet
asfalten mot bakhuvudet
bilen i natten
kyrkans stenar
när jag nästan dog
Foto: Göran Segeholm
Joel Mauricio Isabel Ortiz är författare. Hens debutbok ”Sången om en son” släpptes förra året på Norstedts.
Säkra Kontexts journalistik! Varje krona räknas!
Swisha till:
Fortsätt läsa
Politik: Maria Malmer Stenergards kavaj
Hanna vaknade mitt i natten till en tio år gammal beskrivning av vad som är rättvist, och blev inspirerad att titta på hur ordet tolkas idag. Elina har genomlevt en vecka av yttrandefrihetsinskränkningar. Och Silas har gått och blivit modejournalist.
Politik: ”Kommer du tillbaka så dödar vi dina barn”
En dag bränner någon ner Ahmed al-Tarws hus. En annan dag åker hans grannar in på sjukhus efter att ha blivit attackerade. I det lilla samhället Al-Minya är rädslan en del av vardagen. Josefin, som arbetar som följeslagare, skriver om bosättarnas våld på Västbanken.