Poeten Valentina Cuevas diktar om den elfte september 1973, om berättandet, drömmarna och kampen.
Berättandet
Berättandet om cuecan, Allende, flykten och skendöden
Berättandet om maten jag aldrig vet om jag lärt mig göra rätt, om språket jag aldrig riktigt kommer att behärska
Berättandet om vännerna som försvann, bröderna som lämnade spår av blod utanför min farfars dörr och berättandet om temucos mjuka slätter som jag alltid undrat hur dom doftar
Berättandet om flykten till fots över Argentina, berättandet om musiken som protest och om flickvännen du aldrig mer såg
Om floden mammor sökte sina söner i
Och du efter dina kamrater
Berättandet om drömmarna du förlorade och om mardrömmarna om döden igen o igen o igen
Berättandet om ett land ditt hjärta lämnat och som i mitt liv endast består av ett medborgarskap, ett land du aldrig återvände till förutom en gång och du gick till samma flod men dina kamrater var fortfarande borta
Berättandet om allt som försvann hur lång tid det tog att finna något igen men ponchon du flydde i är kvar hos mig
Och i mitt barnrum hängde Allende, Che med mantrat du aldrig vågade säga högt igen
Un pueblo unido jamás será vencido
––
Valentina Cuevas är poet och kulturpedagog. Hennes senaste bok ”Ingen vill dö ensam tills att någon vill det” utkom 2022.
Swisha till:
Varför verkar regeringen så obrydda inför att Turkiet fängslat Joakim Medin? Silas Aliki har svaret. Dessutom förklarar vår husadvokat den nya lagen om förolämpning mot tjänsteman. Mireya tänker tillbaka på Johan Pehrsons stormaktstid vid grillen och påminner om vems fel det var att Liberalerna fick fyra procent i senaste valet. Klippare är Joel Zettergren och […]
Det har gått ett halvt sekel sedan Vietnamkriget tog slut, ändå känns det som alldeles nyss. I en personlig essä skriver Jenny Nguyen om hur krigets trådar löper genom tiden.
Ett avsnitt om var du hamnar om du följer pengarna och vad som händer om du följer maten.