#EfterCorona

Enkät: Så vill vi att bostadsmarknaden organiseras #EfterCorona

Kontext frågar initiativet Flagga gult-Husby, kulturgeografen Irene Molina och diakonen Anette Kyhlström om hur bostadsmarknaden egentligen borde organiseras både under och efter Corona.

Flagga Gult-Husby:

Hur har Coronakrisen påverkat bostadssituationen, vilka problem har synliggjorts? 

Coronakrisen har drabbat alla på olika sätt, vissa hårdare än andra. Sedan förra veckan har Flagga gult-Husby dagligen pratat med flera människor i Järva som berättar att de inte har råd med hyra och mat. Många har blivit sparkade från jobbet eller varit tvungna att stanna hemma utan lön. Flera boende har inte kunnat betala senaste hyran och många fler är snabbt på väg in i samma desperata situation. Det är sedan tidigare ekonomiskt utsatta grupper som fått det ännu hårdare. Dagligen läser vi om nya förslag till ekonomiska stödpaket, men hittills har krispengarna främst gått till företag som samtidigt fortsätter att dela ut miljarder till sina aktieägare. Vilka bör våra gemensamma resurser gå till - rika aktieägare eller vanliga hyresgäster som saknar pengar till hyra och mat idag eller nästa månad? För oss är svaret självklart.

Vilka bostadspolitiska åtgärder tänker ni kan göras i detta nu? 

I Husby har vi precis startat en kampanj där vi kräver 3 hyresfria månader för alla drabbade och ett totalstopp för alla vräkningar. Det är en akut situation för många familjer på Järva, framförallt för de som också förlorat anhöriga och befinner sig i en sorg. Alla som står bakom våra krav uppmanar att hänga upp något gult (flagga, duk, lakan) från balkongen, oavsett egen situation. Vi backar även upp de bostadspolitiska krav som andra hyresgästorganisationer lagt fram, men vi vill med dessa krav och arbete också mobilisera människor lokalt på olika sätt.

Illustration: Flagga Gult-Husby

Hur hade ni velat organisera bostadsmarknaden efter corona?

Med eller utan Corona, vet vi om, att vi som boende på Järva precis som i andra orter, upplever strukturella orättvisor som trångboddhet, ojämlika ekonomiska förutsättningar och rasism. De sociala problemen och den bostadssituation vi ser är en konsekvens av politiska beslut som gått stick i stäv med människors behov och grundläggande rättigheter. Vi vet också som boende i Järva att den sociala mobiliseringen och lokala organiseringen är en förutsättning för viktiga förändringar. Vi vill självklart stärka den lokala gemenskapen och kollektivet för att kämpa vidare både i bostadsfrågor, men även i en rad andra frågor som folk tycker är viktiga. I vilka former som arbetet bedrivs framöver får formuleras gemensamt, detta har ju redan varit ett pågående arbete med bland annat föreningen Socialt center Husby som organiserar sig i juridisk rådgivning, fackligt stöd och i bostadsfrågor.  Just nu organiserar sig hyresgäster i olika delar av Stockholm och Sverige för gemensam handling. Vi vill bygga vidare på det på längre sikt.

Flagga gult-Husby är ett stockholmsbaserat initiativ som bland annat vill införa tre hyresfria månader och stoppa alla vräkningar för de som blivit drabbade till följd av Corona. 


Irene Molina, professor i kulturgeografi vid Uppsala universitet:

Foto: Mikael Wallerstedt

Hur har Coronakrisen påverkat bostadssituationen, vilka problem har synliggjorts? 

Världen över diskuteras det kring bostadssituationen och bekymren som rör sig om hur man ska klara av att betala hyran eller bostadslånet, och vad man ska göra om man förlorar bostaden. I Sverige är det väldigt tydligt att denna oro är ett resultat av den marknadsanpassning som pågått i tre decennier. Allmännyttan har sakta men säkert omvandlats till allt annat än det allmännas bästa och blivit en bra affär för byggnadsbranschens spekulanter och attraherat internationella riskkapitalister som Blackstone. Den nya ”nyttan” är de vinster dessa spekulativa investerare har kunnat åstadkomma på bekostnad av de som har behövt lämna sina hem efter dyrbara renoveringar, det vi inom forskning och liksom aktivister kallar för ”renovräkning”.  Utvecklingen som möjliggjorts av en stark avreglering av bostadspolitiken sedan början på 1990-talet har orsakat en ökad bostadsojämlikhet. Det finns en stor bostadsbrist i Sverige, men denna brist handlar inte främst om en allmän brist på bostäder, utan det är bostäder som vi har råd att betala för som saknas. De med instabila arbetskontrakt, låginkomsttagare, arbetslösa, egna företagare, eller de som arbetar inom yrken som coronaviruset hotar, är med all anledning extra oroliga nu för sin bostadssituation.

Vilka bostadspolitiska åtgärder tänker du kan göras i detta nu? 

Man måste förstå att vi befinner oss i en krissituation och att ta oss ur detta på ett humant sätt kommer att kräva tuffa åtgärder. Först och skyndsamt borde man helt stoppa vräkningar och frysa alla former av hyreshöjningar. Man bör också lätta till på kraven att betala hyran och betala amorteringar så länge krisen varar, om man befinner sig i en osäker ekonomisk situation. Alla ska tydligt försäkras om att de inte kommer att bli av med bostaden. Bostads- och hemlösas situation måste lösas nu med kreativa och modiga tillfälliga men även permanenta lösningar. Tomma hotell, nedlagda skolor, obebodda byggnader borde omedelbart anpassas för att ta emot dessa grupper. Ett exempel som ligger kommunerna till hands är de lägenheter som har evakuerats och väntar på renoveringar. En uppskattning kan göras mycket snabbt och lägenheterna skulle omgående kunna tilldelas personer i akut behov av boende.

Hur hade du velat organisera bostadsmarknaden efter corona?  

Även om behovet av stora strukturella omvandlingar länge har funnits oberoende coronakrisen, så är det hög tid att tänka på radikala förändringar. En statlig omreglering av bostadssektorn ter sig oumbärlig. Riskkapitalisterna, stora som små, ska hållas borta från en sådan strategisk sektor som bostadssektorn. Regleringen ska stoppa all spekulation och vinstintresse i bostadssektorn; ingen ska sko sig på människors behov och rätt till ett värdigt hem. Vi måste återfå en bostadspolitik med social inriktning, som garanterar alla invånare i landet rätten till ett värdigt boende, rätten till ett hem. Kommunerna bör ges verktygen och resurserna att återta och förstärka allmännyttan. Staten ska investera i bostadsbyggandet, bostadsrenovering, och i en klimatmedveten och demokratisk stadsplanering som utgår från människors behov och erfarenheter.

Irene Molina är professor samt urban och bostadsforskare vid Uppsala Universitet.


Anette Kyhlström, diakon, Hela människan Stockholms län:

Foto: Mårten Gudmundhs

Hur har Corona påverkat bostadssituationen, vilka problem har synliggjorts? 

Den målgrupp vi möter hade inte bostad innan Corona, har det inte heller under Corona och förmodligen kommer de tyvärr inte heller att få bostad efter Corona, hur gärna vi än skulle vilja se att alla ska ha ett hem.

De vi möter har naturligtvis påverkats av Coronakrisen i att de inte kan följa regeringens och Folkhälsomyndighetens krav på att isolera sig i sitt hem eftersom de inget hem har. De har heller ingenstans att tvätta händerna noga och ofta. De offentliga toaletterna kostar att gå in på och många av toaletterna tar dessutom bara kreditkort . Det är inte så många i vår målgrupp som har möjlighet att få ett kreditkort av banken eftersom de lever ur hand i mun. De har inte tillgång till läkarvård om de blir sjuka och är väldigt oroliga för vad som händer om de smittas. Det är inte lätt att vara sjuk och hemlös.

Stockholms stad har beslutat att man ska kunna få stanna längre på stadens härbärgen. Många hemlösa vill dock inte bo på härbärgen eftersom de är rädda för att bli smittade. Därför väljer många att att sova ute istället.

Vilka bostadspolitiska åtgärder tänker ni kan göras i detta nu? 

Jag tänker att det inte bara är på grund av Coronakrisen som man behöver åtgärda problemet med att människor inte har bostad. Detta gällde före Corona också. Bostad först är en bra politik oavsett vad. För att man ska kunna resa sig ur en socialt utsatt livssituation krävs det att man har en bostad. Ska man till exempel arbeta behöver man kunna sköta sin hygien och äta ordentligt. Samma sak gäller för den som ska hålla sig drogfri.

Hur hade ni velat organisera bostadsmarknaden efter corona?

Idag går det snabbt att hamna i en utsatt situation och bli av med sin bostad. Det tar väldigt lång tid innan man får en handläggare via socialtjänsten. På två, tre månader kan livet rasa helt och plötsligt står man där utan bostad.

Vi möter också många äldre som blivit bostadslösa. Som fattigpensionär är det inte lätt att betala både hyra och mat. Tandläkare, glasögon och mediciner kostar. Många som kommer till våra verksamheter för att äta frukost eller lunch har inte råd att handla mat efter att de betalat sin hyra och elräkning. Blir man dessutom sjuk och behöver medicin och kanske också sjukhusvård räcker inte pengarna till hyran vilket innebär att man blir vräkt. I dagens samhällsstruktur skickas många runt mellan olika myndigheter och tappar därför fotfästet väldigt fort. Det finns få möjligheter att få uppskov eller stöd och hjälp.

En snabbare hantering och mer resurser skulle behövas för att människor ska få hjälp att både behålla sin bostad när man hamnat i kris och för att hitta kreativa lösningar för att man inte ska hamna i situationen igen. Att erbjudas en träningslägenhet eller annat permanent boende gör stor skillnad för hela tillvaron.

Hela människan är en ideell förening som utför socialt arbete på kristen grund.


Fortsätt läsa

ett landskap som kan beskrivas med skillnad

Læs mere

Bara genom att sluta vara mänskliga kan vi stoppa smittan

Är corona en ekonomisk kris, en hälsokris eller en välfärdskris? Sjuksköterskan Alexandra Starud skriver om hur vi snarare är vittnen till en existentiell kris – där medelklassen måste…

Læs mere
Foto: Elin Aldén

Kontext växer och söker nya medarbetare!

Vill du arbeta tillsammans med några av Sveriges vassaste pennor? Vill du vara en del av att utveckla en medieplattform som är modig, eftertänksam och dessutom kul? Tycker du…

Læs mere