Dagbok 2022-2026

Vad säger folkrätten om kriget i Palestina och Israel?

Bild: Adobe

”Folkrätt” är ett samlingsnamn för regleringen av förhållandet mellan stater. En särskild del av folkrätten är det som kallas ”internationell humanitär rätt”. Det kallas ibland också för ”krigsrätt” eller ”krigets lagar”.

Dessa regler handlar framförallt om vad som är tillåtet respektive förbjudet under väpnade konflikter. Det som kallas ”krigets lagar” är framförallt reglerat i de fyra Genevekonventionerna, som bland annat handlar om behandling av krigsfångar, sjuka och skadade soldater och civila. De reglerna brukar kallas för ”jus in bello” och är alltså regler om vad man får göra när ett krig redan pågår.

Det finns också regler om hur väpnade angrepp får gå till. Dessa regler brukar kallas ”jus ad bellum” och reglerar alltså hur krigshandlingar får inledas. Majoriteten av de här reglerna är bindande för alla stater. Utöver reglerna om jus in bello och jus ad bellum finns en del av den humanitära rätten som är avsedd att hantera om aktörer begår exempelvis folkmord eller brott mot mänskligheten. Sådana brott började man försöka reglera i samband med första världskriget.

Gaza anses av bland annat FN, många människorättsorganisationer och majoriteten av världens regeringar vara under israelisk ockupation.

De utvecklades mycket när världen inrättade sin första krigsförbrytartribunal i Nürnberg efter andra världskriget, för att kunna utreda och döma ledande nazister för deras brott. Reglerna om brott mot mänskligheten finns i Romstadgan, som också inrättade den Internationella Brottmålsdomstolen, ICC. ICC:s möjlighet att lagföra krigsförbrytare bygger i stor utsträckning på att länderna själva ratificerat Romstadgan.

Om ett land inte gjort det kan domstolen som huvudregel inte döma statens medborgare för krigsförbrytelser. Undantaget är om de begåtts i ett land som ratificerat stadgan.

Det finns också något som kallas ”universell jurisdiktion”. Alla länder som använder sig av den principen har rätt att åtala och döma personer som har begått krigsförbrytelser eller brott mot mänskligheten, oavsett var de begåtts. I den nuvarande situationen i Palestina och Israel är läget följande: Israel är en suverän stat. Palestina är en suverän stat som är erkänd av majoriteten av världens länder, samt FN:s generalförsamling. Israel ockuperar, i strid med folkrätten, stora delar av Palestina. Gaza anses av bland annat FN, många människorätts-organisationer och majoriteten av världens regeringar vara under israelisk ockupation.

Det beror bland annat på att Israel kontrollerar Gazas luftrum, vattenvägar och markövergångar, samt att Israel förbehåller sig rätten att närsomhelst låta sin militär gå in i Gaza. Israel kontrollerar även exempelvis vattentillgång och elektricitet. Utgångspunkten är alltså att Israel begår ett brott mot folkrätten bara genom blockaden av Gaza, samt genom bosättningspolitiken m.m.

Den nuvarande situationen inleddes den 7 oktober, med att Hamas gick in i Israel och begick grova brott mot civila israeler. Israel har därefter svarat bland annat med mycket kraftiga bombningar mot Gaza, samt med att strypa tillgången på el och vatten.

Reglerna om jus ad bellum, när krigshandlingar får inledas, säger att en stat har rätt att försvara sig med vapen om den blir angripen militärt. Det är därför Ukraina har rätt att använda vapen mot ryska soldater efter Rysslands anfallskrig.

I den offentliga debatten hörs nu ofta argumentet att Israel har rätt att försvara sig eftersom Hamas begått grova brott mot israeler på israeliskt territorium. Andra har också påpekat att Palestina har rätt att försvara sig eftersom de är ockuperade.

Utgångspunkten är alltså att Israel begår ett brott mot folkrätten bara genom blockaden av Gaza

Vad gäller? Det första tilläggsprotokollet till Genevekonventionen anger att alla folk har rätt till självbestämmande och frihet, och att man har rätt att försvara sig mot ockupation. Det innebär exempelvis att angripa militära mål tillhörande ockupationsmakten.

Palestina har alltså, enligt de flesta juristers tolkning, rätt att angripa israeliska militära mål. Något som naturligtvis är svårt eftersom Palestina inte har någon armé i egentlig mening och inte har en möjlighet att bygga upp någon på grund av ockupationen.

Det ger dock inte rätt att angripa civila. Hamas agerande i södra Israel i oktober i år, där man dödade ett stort antal civila israeler, utgör således brott mot den internationella humanitära rätten. I den svenska debatten har det framförallt framförts att Israel har rätt till självförsvar. Bland annat tidigare statsminister Magdalena Andersson skrev detta, som svar på nyheten att Israel bombat ett sjukhus i Gaza. Stämmer det?

Som sagt tidigare, en stat som blir angripen militärt av en annan stat har som huvudregel rätt till självförsvar. Det som komplicerar bilden här är bland annat att Israel ockuperar Gaza, att Hamas är en icke-statlig aktör, samt vad som krävs för att något ska räknas som ett ”militärt angrepp”.

Att Israel ockuperar Gaza gör enligt många jurister att Israel inte kan hävda själv-försvar vid angrepp mot Gaza, helt enkelt för att en stat inte kan påstå att den blir angripen inifrån ett territorium den själv ockuperar. Israel erkänner heller inte Palestina som stat vilket också gör att självförsvarsregeln försvagas eftersom man ju inte kan bli angripen av en stat som inte finns, även om det bara är i ens egna ögon. Hamas är vidare bedömt som en icke-statlig aktör av de allra flesta.

Stater har som huvudregel inte rätt till självförsvar mot icke-statliga aktörer. Det finns dock situationer där en stat kan argumentera för att den har rätt till självförsvar även om den blir angripen av en icke-statlig aktör.

Det gäller framförallt om angreppet är så pass omfattande att det kan räknas som en storskalig militär operation. Hamas attacker mot civila i Israel den 7 oktober var mycket omfattande och kanske kommer man att komma fram till att omfattningen av den attacken skulle kunna innebära en rätt till självförsvar för Israel.

rätten till självförsvar, om den är tillämpbar, innehåller inte någon rätt att begå brott mot den internationella humanitära rätten.

Alltså: Huruvida Israel har rätt till själv-försvar kopplat till attackerna från Hamas är inte en så enkel fråga som många svenska politiker får det att framstå.

Och kanske viktigast av allt: rätten till självförsvar, om den är tillämpbar, innehåller inte någon rätt att begå brott mot den internationella humanitära rätten. Några ageranden från Israel som utgör brott mot krigets lagar de senaste dagarna är anfall mot civilbefolkning, illegal förflyttning av befolkningsgrupper (evakueringen av personer från norra Gaza), samt militära angrepp mot sjukhus och skolor.

Så vad kan juridiken göra för att hantera det som händer? Israel har, i likhet med USA, inte ratificerat Romstadgan. ICC får alltså inte titta på brott som amerikaner eller israeler begått i sitt eget land. Det är bland annat därför ICC inte har kunnat utreda om det begåtts brott mot mänskligheten på Guantanamobasen och andra liknande amerikanska baser. Palestina har dock ratificerat Romstadgan.

I och med att Israels folkrättsbrott begås på palestinskt territorium, och Palestina är en del av ICC, har bland annat en åklagare vid ICC sagt att han anser att domstolen kan åtala såväl de ansvariga från Hamas som genomförde attacker mot civila israeler, som israeler som attackerar civila i Gaza och på Västbanken. Utöver ICC finns också reglerna om ”universell jurisdiktion”.

Det innebär att alla stater som tillämpar den juridiska principen kan åtala och döma för den här typen av brott. Sverige har tillämpat den principen nyligen, när en medborgare i Iran, Hamid Noury, dömdes för sitt deltagande i att avrätta politiska fångar i Iran på 80-talet. Det var första gången någon dömts för dessa mass-avrättningar. Nyligen har också två advokater i Sverige anmält Israel för krigsbrott. Vi får se vart det leder.

Det som oroar mig just nu är hur den offentliga debatten ser ut. Att svenska kommuner väljer att hissa israeliska flaggor samtidigt som den israeliska staten begår folkrättsbrott är för mig allvarligt. Tendensen att blanda ihop den palestinska civilbefolkningen med Hamas, för att rättfärdiga övergrepp på civila, är också allvarlig.

Världen har fördömt Hamas attacker mot civila israeler. Nu måste världen agera för att avbryta Israels omfattande veder-gällning mot civila palestinier som inte har något med den attacken att göra.


Den här texten publicerades första gången på Silas Alikis instagramkonto den 20 oktober 2023. Följ Silas där för fler texter där den hjälper oss att navigera i samtidens händelser kopplade till juridik.

Etiketter:


Fortsätt läsa

Kultur: Folkfesten som blev ett fiasko

Under upptrappningen inför Eurovision tycks Malmö stad ha hoppats på att invånarna ska kunna bortse från folkmordet i Gaza i en vecka. Istället blev det tvärtom. Elina Pahnke rapporterar från en Malmövecka då staden vaktades av prickskyttar.

Läs mer

Politik: Malmös solidaritet med Palestina i bilder

Just nu pågår Eurovision Song Contest i Malmö. Protesterna mot att Israel är representerat i tävlingen, trots att landets militär just nu genomför ett folkmord i Gaza, har varit omfattande. Den Malmöbaserade fotografen Ikram Abdulkadir har varit på plats de senaste dagarna. Det här är hennes bilder.

Läs mer

Politik: 200 dagar i Gaza

Efter tvåhundra dagar av ett krig som trotsar alla beskrivningar är det inte Gaza som chockar mig. Det är avhumaniseringen och relativiseringen av palestiniernas människovärde.

Läs mer