Dagbok 2022-2026

Hédi Fried är död och tusentals ormar döljs under statsministerns Instagrampost

Hur agerade partiledarna i den fascistiska regeringen när Hédi Fried hade gått bort? Mireya Echeverría Quezada scrollade sociala medier igår och har sett hur hycklare gör.

Foto: Marc Ignacio
Foto: Marc Ignacio

Efter valet bestämde vi i redaktionen att vi skulle ha en flik på hemsidan som ska vara som en dagbok eller blogg för att vi på något sätt ska dokumentera vad som händer under dom kommande fyra åren. Gärna tramsiga dagboksanteckningar som ibland är hoppfulla men också observationer över dom där obehagliga små förflyttningarna i samtiden som ibland också bara rasar fram och man står där och ser på.

Men det har inte blivit av att någon av oss har skrivit under dagboksfliken på två månader, fast vår redaktionschatt nästan varje dag fylls med nyhetskommentarer, analyser, sågningar av ETCs Ivar Arpi-porträtt, kändisars sociala medier och dumma SvD-krönikor. Känslor och åsikter finns så att säga, men också tröttheten och det där andra.

Men så igår dog Hédi Fried. Ekots flash kom upp när jag fortfarande låg kvar i sängen och scrollade genom folks bilder av snön som fallit över Stockholm. Och direkt kom reaktionerna i sociala medier, bilder från hennes liv, bokomslagen, barndomens svartvita foton, möten med gräsrötter, journalister och makthavare, blandade med RIP.

Kondoleanser i offentligheten proklameras i samma kanaler som de personliga varumärkena framställs i, samma flöde som reklamsamarbeten läggs ut i och samma arenor politiska utspel tar plats. När politiker (men också andra offentliga) uppmärksammar Hédi Frieds borgång är det därför inte bara ett RIP, det är också en positionering.

Jimmie Åkesson uppmärksammade till exempel inte alls Hédi Frieds bortgång, ett på ett sätt lämpligt beslut när man styr ett fascistiskt parti med rötterna i nazismen som Hédi Fried avskydde. Men två som samarbetar med Sverigedemokraterna och som inte kunde låta bli att försöka håva in likes var energi- och näringsminister och vice statsministern Ebba Busch och hennes vapendragare, arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson.

”Nu är det vårt ansvar att bära hennes berättelser. Vi får aldrig glömma.” Twittrade Bill.
Det är allas vårt ansvar att föra hennes och andras berättelser vidare. Vi får inte glömma.” Twittrade Bull.

Reaktionerna på partiledarnas aka ministrarnas tweets blev därefter.

Någon påminde väldigt lämpligt Ebba Busch om hennes Jimmie-myz.

Någon annan lät henne inte glömma hennes kappvändning för en ministerpost.

En klassisk GOT-meme återanvändes för att inte låta tweeten passera som rimlig.

Ordförande Johan lät inte minister-Johan glömma vad hans regeringsunderlag består av.

Och kommentarer om Pehrsons hyckleri fanns det inte brist på.

Flera påminde också om att Ulf Kristersson skakade Hédi Frieds hand vid tröskeln till hennes hem och lovade att Allianspartierna aldrig skulle samarbeta med Sverigedemokraterna. För att senare sträcka fram samma hand mot Jimmie Åkesson för att få makten. Statsministerposten.

På Instagram hade också han eller statsministerns some-person lagt ut en bild på ett levande ljus med en text där han beklagade Hédi Frieds död. ”Genom hennes gärning kan vi bevara historiens vittnesmål för framtiden, så att ständigt nya generationer får kunskap om brotten vi aldrig får glömma.”

Troligtvis har flera personer suttit och övervägt varje formulering i det Instagraminlägget. Ett PR-team har förmodligen krasst konstaterat att ett Instagraminlägg krävs men att det inte skulle bli så bra att lägga ut bilden från statsministern och Hédi Frieds möte eller ens nämna det i text. Så Uffe fick nöja sig med ett stockfoto på ett ljus från en gratis bildbank.

En lång stund scrollade jag under statsministerns inlägg igår och gladdes över varje kommentar som bestod av en orm-emoji. Idag är ormarna dolda och den enda symbol som tycks accepteras som reaktion i statsministerns sociala kanal är ett hjärta.

🐍🐍🐍🐍🐍🐍🐍🐍🐍🐍🐍🐍🐍🐍🐍🐍🐍🐍🐍🐍🐍🐍🐍


Etiketter:


Fortsätt läsa

Kultur: Palestina, mars 2024

Writing poems in the genocide Some will mutter This is not your genocide To write poems about – Omar Sakr Palestina, mars 2024 Under folkmordet  sätter vi vitlökar i landetkrattar körsbärsträdetsgula löv täcker odlingsbädden under folkmordet minns duhur overkligt röttlyste benvedets bladinnan de föll under folkmordet las colas de zorro blekta av höstenoktober  under folkmordet […]

Läs mer

Politik: Kontexts samtal om fred på Kulturhuset inställt

Idag, den 8 mars, skulle Kontext ha hållit i ett samtal om fred och feminism på Kulturhuset i Stockholm. Nu är samtalet inställt.

Läs mer

Dagbok 2022-2026: Jag ser barnen i Rafah och tänker att vi är skyldiga dem något

I helgen talade Kontexts Elina Pahnke på en Palestinademonstration. Här publicerar vi talet.

Läs mer